Lära nu | Historia

Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500:

Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.

De nordiska staternas bildande.

Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.

Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.

Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700:

Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.

Den svenska statens framväxt och organisation.

Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.

Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.

Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.

Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700–1850:

Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.

Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.

Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.

Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.

Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Hur historia används och historiska begrepp:

Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.

Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kulturmöten och statsbildning i Norden, cirka 800–1500:

Nordens kulturmöten med andra delar av världen genom vikingars resor och medeltidens handelssystem.

Statsbildning och kristendomens etablerande i Norden samt konsekvenser av dessa förändringar.

Likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män under tidsperioden.

Vad historiska källor är, till exempel arkeologiska fynd, texter, muntliga berättelser och digitalt material, och hur de kan användas för att ge kunskaper om det förflutna.

Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur vikingar framställs i populärkulturen.

Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800:

Kampen om den politiska makten i Norden. Reformationen och framväxten av en stark kungamakt i Sverige. Uppror och motstånd mot kungamakten.

Det svenska Östersjöväldet. Orsaker till dess uppkomst och upplösning samt konsekvenser för människor runt Östersjön.

Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i ståndssamhället.

Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.

Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.

Folkökning, ändrade maktförhållanden och emigration, cirka 1800–1900:

Nya maktförhållanden i Sverige och mellan länder i Norden.

Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.

Olika orsaker till och konsekvenser av emigrationen från Sverige.

Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.

Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.

Centralt innehåll

Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500:

Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700:

Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700–1850:

Hur historia används och historiska begrepp:

Kulturmöten och statsbildning i Norden, cirka 800–1500:

Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800:

Folkökning, ändrade maktförhållanden och emigration, cirka 1800–1900:

Användningsområde

Historia

Om oss

Följ oss

Lärargalan

Kontakt