Lära nu | Religionskunskap

Religioner och andra livsåskådningar:

Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.

Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.

Huvuddragen i världsreligionernas historia.

Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck.

Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.

Vad religion och livsåskådning kan betyda för människors behov av mening, gemenskap, identitet och förståelse av omvärlden.

Centrala tankegångar inom kristendom, islam, judendom, hinduism och buddhism.

Likheter och skillnader i religiösa tolkningar och praktiker mellan och inom olika religioner. Huvudinriktningar inom kristendom och andra religioner.

Tolkning av och samtal om religiös och livsåskådningsmässig symbolik och mening i Bibeln och andra religiösa urkunder, samt i ritualer och estetiska uttryck.

Religionernas uppkomst, spridning och geografiska utbredning i dag.

Orientering om sekulära livsåskådningar och livshållningar, till exempel humanism och ateism.

Religion och samhälle:

Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.

Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.

Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.

Kritisk granskning av hur religion och religiositet framställs och representeras på olika sätt i media och i andra sammanhang och hur det kan påverka individer och samhället i stort.

Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering i det svenska samhället. Religionens betydelse i samhället i Sverige jämfört med några andra delar av världen.

Konflikter och samförstånd mellan olika religiösa och olika sekulära synsätt, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på kvinnors och mäns roller.

Identitet och livsfrågor:

Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.

Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.

Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.

Etik:

Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.

Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.

Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.

Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.

Etik och livsfrågor:

Grundprinciper inom några etiska modeller, till exempel konsekvensetik och pliktetik.

Analys av och reflektion över etiska frågor utifrån elevernas egna argument samt utifrån tolkningar inom religioner och andra livsåskådningar och utifrån etiska modeller. Sådana frågor kan till exempel handla om frihet, rättvisa och solidaritet.

Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar samt utifrån tolkningar inom religioner och andra livsåskådningar. Sådana frågor kan till exempel handla om identitet, kärlek, sexualitet och meningen med livet.

Centralt innehåll

Religioner och andra livsåskådningar:

Religion och samhälle:

Identitet och livsfrågor:

Etik:

Etik och livsfrågor:

Användningsområde

Religionskunskap

Om oss

Följ oss

Lärargalan

Kontakt